Föreningen Quarnevalen har i sin nuvarande iteration funnits sedan 1980, och är en idell studentförening dedikerad till
att bevara traditionen med studentkarnevaler i Stockholm.
Föreningen annordnar årligen en studentkarneval. Vart tredje år annordnas Quarnevalen och åren däremellan arrangeras det
Squvalp, en vattenkarneval i Rålambhovsparken.
Quarnevalen är en registerad ideell förening och drivs varje år av en ny stab. Staben leds av Generalen som väljs på
mandatperioder om tre år. Övriga stabsposter rekrytteras löpande under sommaren och hösten inför Quarnevalsvåren.
Staben jobbar heltid under våren med studiepaus.
Staben 2023
BRUXSTYRET
Sophie Dellmark
General
Martin Adolfsson
Redaqtör
Simon Sundström
TemaQuordinator
Markus Clasén
Säljchef
Philip Sjögren
PRatare
Viola Söderlund
PRatare
NÖJESSTYRET
Johan Elofsson
Nöjesgeneral
Isak Larsson
Tältchef
Viggo Hamberg
Tältchef
Hugo Bellem Westin
Festchef
Christoffer Brokking
Festchef
TÅGSTYRET
Jenny Edsvik
Tåggeneral
Erik Anderberg
Byggchef
Fritz Zsiga
Qupol
David Hagsten
KOMchef
Patrik Lundqvist
QVALitetschef
STÖDFUNKTION
Miriam Chritensson
Equonomichef
Historia
Förhistoria
Det sägs att en grupp väg- och vattenteknologer 1899 åkte till Italien på studieresa
för att studera akvedukter och fontäner. På nyårsafton befann de sig i Rom och
firade glatt. Dagen efter upptäcker kamraterna att teknologen Oskar Bruks försvunnit. Man drar sig till
minnes att han sågs sist vid tolvslaget med en fager kvinna, men där tar spåren slut.
Studenterna tvingas således återvända till Stockholm utan sin Vän och återgå till sina studier, 1 maj 1901
får man så ett första livstecken från Oskar! Han befinner sig fortfarande i Italien, Venedig närmare bestämt,
och han har gift sig med den fagra kvinnan. Tillsammans med henne har Oskar upplevt sitt livs första karneval
och han är betagen. Färgstarkt beskriver han den glada stämningen och alla livliga karnevalsupptåg. Kamraterna
hemma i Stockholm blir inspirerade av berättelsen och året efter anordnar man den första studentkarnevalen
till minnet av Oskar Bruks.
Studentkorteger
Under tidigt 1900-1931 fanns en tradition med årliga studentkorteger på valborgsmässoafton. Valborgsmässoafton
1910 firade KTH-studenterna att en tvist gentemot skolledningen var löst, vilket sedan blev en tradition. Således nybildades Stockholms
förenade studentkårer år 1911. Stockholms studenter paraderade då
genom staden i en kortege som avslutades med tal och sång på Skansen. Senare under kvällen drog man vidare
till mer festligheter på Hasselbacken. Redan 1911 styrdes vagnarna ut, bland annat till luftskepp, men någon
karneval var det aldrig tal om.
Valborg var studenternas stora högtid, då de visade upp sig för allmänheten. Från vagnarna i paraden sjöng
man studentsånger och kastade blommor, serpentiner och konfetti. Ofta stördes dock åskådare och
förbipasserande eftersom en hel del alkohol konsumerades i samband med firandet.
Studenttåg
När så centralkommittén för Stockholms förenade studentkårer upplöstes 1921, ansökte THS om att få
ordna Studentkortegen följande år. Ansökan beviljades och man bjöd med de andra Stockholmskårerna.
Målen var högt satta, men tillställningen blev en katastrof. Teknologen Yngve Lenander omkom i en
alkoholrelaterad olycka och arrangemanget fick dålig press. SFS, som återigen nybildades 1924, beslutade
följaktligen att slopa kortegen helt och hållet. Istället anordnades 1924 och framåt ett gemensamt
studenttåg genom staden med slutdestination Skansen, där tal hölls.
Paraden var lugnare och såg ut lite som ett demonstrationståg. Varken ekipage eller konfetti syntes
till på gatorna, men man behöll festligheterna under kvällen. Studenttågen på valborgsmässoafton dog
så småningom ut och det enda som kvarstod var firandet på kvällen.
Studentkarneval
I samband med Stockholms 700-årsjubileum 1953 gick den första studentkarnevalen av stapeln i SSCOs
regi. På två månader anordnade en stab på fem personer karneval med 33 ekipage från Norra Real till
Skansen. Självklart fick också den som ville ansluta sig till tåget.
På kvällen var det fest på Högloftet på Skansen. Där lär ha varit så trångt att servitörerna inte kom
fram utan fick stå vid bordens kortändor och kasta potatisen till gästerna. Självklart blev det succé
och överskottet gick till en deltidsanställning av en studentpsykolog.
Karnevalsprogrammet såldes under namnet BRUXanvisningen och redan 1955 var upplagan 50 000 exemplar.
Fram till 1967 ordnade SSCO karneval vartannat år i maj. Arrangemanget ledde till en rad
förstasidesrubriker i tidningarna under 1950— och 1960—talen angående studenternas syndiga leverne.
Många lättklädda damer i tågen upprörde nämligen åskådare.
Quarnevalen
Efter problem med den ekonomiska redovisningen 1967 lämnade SSCO över ansvaret för karnevalen till THS,
som i samband med kårens 75—årsjubileum 1977 startade upp traditionen igen. Plötsligt blev stavningen
Quarneval och maskoten Q-Arne Val föddes. Fokus på damer med bara ben skiftade till fler avancerade maskiner.
För att hedra huvudsponsorn, ett stort ölföretag, ändrades Quarnevalsvägen till en pentagon formad av
Valhallavägen, Odengatan, Sveavägen, Kungsgatan och Sturegatan. Cirka 50 vagnar tog sig runt sträckan,
men en hel del kom tillbaka i mer eller mindre oigenkännligt skick efter den långa färden...
Squvalp
Tre år efter 75—årsjubileet ville THS inte stödja Quarnevalen på grund av dåligt ekonomiskt resultat 1977.
I stället anordnades då en mindre karneval på Vatten som fick namnet Squvalp. Arrangemanget blev en succé
och redan året därpå tilläts man ordna Quarnevalen igen. Efter det bjöds Stockholm på Quarnevalen var tredje år
i THS regi. Prick kl. 14:08 avgår tåget från Valhallavägen och antalet åskådare ökar för varje gång. När det
inte är Quarnevalen behöver dock ingen misströsta.
Föreningen Quarnevalen
Sedan 2001 är Quarnevalen en egen förening, och alltså inte längre direkt ansluten till THS mer än som
en Kårförening. Evenemanget fortsätter ständigt att växa, och (polisen uppskattade) att 2017 hade
Quarnevalen så mycket som en halv miljon åskådare.
